FÖRORD

Efter att på äldre dagar ha fängslats av uppgiften att forska i min släkts historia finner jag tiden inne att sätta till pappers de resutat jag kommit till. Kanske kan de bidra till att hos de yngre väcka samma respekt och beundran inför gångna gererationers strävsamma liv och arbete som de väckt hos mig under arbetes gång. Inte minst tänker jag i detta sammanhang på den beundransvärda insats de ingifta kvinnorna i släkten presterar under ofta mycket svåra yttre förhållanden.

  Syftet med min framställning är dels att i mån av möjlighet utreda den gamla rusthållarsläkten Trobergs (och dess föregångares) förknippning med fädernegården Trotby Östergård i Kimito, dels att ge uppgifter om den genom inbördes kontakter sammanhållna "Åbogren" av släkten som uppstod genom syskonen Herman Ludvig, Emma Erica och Otto Efraim Trobergs (Tab. 15, 18 o. 19) överflyttning till Åbo på 1860- och 1870-talen. Detta dubbla syfte har lett till att de genealogiska tablåerna i avsnitt II inte följer exakt samma principer som motsvarande tablåer i avsnitt I. Undersökningen befattar sig enbart med Trotby-grenen av släkten Troberg. Det skulle föra för långt att här gå in på den Bjärnå-gren av släkten som uppstår på 1700-talet, då Matts Mattsson (Troberg) (Tab. 6) 18.11. 1709 gifter sig med Margaretha Claesdotter från Bastböle och blir bofast där. Denna gren lever kvar i Bastböle än idag och har varit mycket livskraftig också i Förby och Pettu.(1) Någon större fullständighet kan det givetvis inte bli fråga om; därtill är mina egna kvalifikationer på området alltför begränsade, liksom också källorna, men åtskilligt av intresse dyker dock upp ur de gamla dokumenten. Det intressantaste är väl att det, som det förefaller, lyckats mig att leda släkten Trobergs ursprung så långt tillbaka i tiden som till c. år 1500, vilket varit möjligt på grund av dess bofasthet från åtminstone 1553 fram till c. 1880 på en och samma gård i Kimito. Mellan dessa årtal innehas gården, av allt att döma, i en fortlöpande kedja från far till som, med undantag av ett avbrott i början av 1700-talet, då enda barnet är en dotter (tab. 7-8), men hennes barn tar över släktnamnet Troberg efter morfadern och för sålunda kontinuiteten vidare (Tab. 9).        

...Kontinuiteten och traditionsbundenheten får ett särskilt markant uttryck i det namnskick vi kan finna i fråga om förnamnen. oftast får nämligen äldsta sonen namn efter morfadern och äldsta dottern efter farmodern (tab. 4-9). Med en viss fascination frågar jag mig hur långt tillbaka i tiden denna sed kan ha sträckt sig. Av källorna framgår att den fefinitivt bryts i slutet av 1700-talet, då de bibliska namnen kommer på modet och äldsta sonen uner två släktled får ett bibliskt namn (Tab. 9-10) Därefter blir mer eller mindre den nya tidens godtycklighet rådande.

   Några ord bör sägas om den by och den gård, till vilka de i släktutredningen behandlade personerna har anknytning.

   Byn Trotby i Kimito socken finns omnämnd redan i en urkund från 1378, då under benämningen Trottaby. Såsom John Gardberg (se nedan) påpekat, kommer förleden troligen från mansnamnet Throtte. Enligt generalregistret över bosättningen i Finland (se nedan) finns det 1540 åtta gårdar i Trotby, alla på ett mantal. Men redan i ksattelängderna för 1566 upptas bara fem (alla skattehemman), och femton år senare har enligt jordeboken antalet genom sammanslagning reducerats till fyra. (2)

   Som en följd av ryttarbondeinstitutionens införande i Finalnd i slutet av 1500-talet - frälsets vapentjänst räckte inte mera till och värvning var dyrbart - finner vi också i Kimito i början av 1600-talet åtskilliga ofrälse ryttarbönder. Ett av de hemman i Trotby som sastte upp ryttare var det för benämningn Östergård, senare skulle staga sig (tab. 6). Detta hemman betecknas 1683 vid tinge i samband med en pantsättning såsom bördsrättshemman - "men War nu ingen som der emot något klander gjorde" I samband med att indelningsverket i dess nya form genomfördes i Kimito fick det karaktären av kronorusthåll. Ungefär hundra år senare, 1795, skatteköper Johan Pehrsson Troberg (Tab. 9) för 22 rdr 46 sh. banko de tvåtredjedelar av rusthållet han redan tidigare stått för. I medlet av 1700-talet har nämligen en viss uppdelning av rusthållet ägt rum (jmf. tab. 8), men både nu och senare är det alltjämt innehavare med namnet Troberg som står för huvuddelen (Tab. 10-12). Släktnamnet Troberg framträder i handlingarna redan 1705 (Tab. 7). (3)

   Det förtjänar nämnas att också andra hemman i Trotby uppställde ryttare. Vid 1600-talets slut fanns där i stöd av den nya organisationen två rusthåll, det som behandlas i denna skrif t och ett annat, som då innehades av en medlem av släkten Gyllenbögel, vars stamfar, David Sigridsson, redan på 1620-talet bebott hemmanet i fråga och ridit för det. (4)

   Utom i Genealogiska Samfundets avskrifter av kyrkoböckerna, som i första hand kommit till användrning, har jag i Riksarivet och i Landsarkivet i Åbo forskat i matalslängderna och jordeböckern, och för den äldsta tiden baserar sig undersökningen på det generalregister över bosättningen i finland (Kimito och Kyrkosundsskär), som uppgjorts av Riskarkivet. Åtskilliga fakta rörande släktens medlemmar på 1600-talet är hämtade ur John Gardbergs arbete "Tidsåldrar och öden intill år 1721" (Kimitobygdens historia utgiven av Gabriel Nikander I:i, 1944). För vissa data om släktens medlemmar efter 1850 står jag i tacksamhetsskuld till kyrkoherde Lars Julin i Kimito, som gett mig önskade upplysningar från kyrkoböckerna där.

   Ett speciellt tack vill  rikta till min make, prof. Sven Lindman, som i samband med ett familjejubileum bekostat tryckningen av denna skrift.

Åbo, i maj 1978.

Vasthi Lindman, f Troberg

                                        GENEALOGISKA ANTECKNINGAR

Tab. 1.

I Den första kända medlemmen av den släkt som 1705 tar namnet Troberg (Tab. 7) heter Olof och måste ha varit född någon gång i slutet av 1400-talet eller senast under det första årtiondet av 1500-talet, ty från hans son Simon Olsson (Tab. 2), Som 1553 uppges såsom bebrukare av den gård i Trotby, som tydligen senare går under namnet Trotby Östergård, kan släkten Troberg följas fram till våra dagar.

Tab. 2.

11 Simon Olsson uppges såsom innehavare av gården i Trotby från 1553 framåt. 1566 betecknas han såsom fullgärdsman, vilket innebär att hemmanet omfattar 1 mantal.   -Före 1553 finns det uppgifter om gården endast för åren 1540, 1542 och 1545 och i dessa fall anges såsom bebrukare av gården Grels Olsson, också han betecknad såsom fullgärdsman. Enligt tidens namnskick kan Grels Olsson inte vara far till Simon Olsson, men eventuellt en bror. (5) Simon Olssons son är av allt att döma Henrik Simonsson (Tab. 3).

Tab. 3.

III Henrik (Hendrich, Henrich) Simonsson nämns på gården redan 1571, medan hans far tydligen ännu är den egentliga innehavaren. Från och med 1574 övergår gården av allt att döma helt i Henrik Simonssons händer. Han uppges såsom länsman (Lendsman) i Kimito 1604 till 1606 me tillägget att han sistnämnda år såsom länsman "blef ihällslagen", varefter "hustrun gör skatten" vilket sker fram till 1616, då gården överertas av sonen Arvid Henriksson  (6)(Tab. 4).

Tab. 4.
IV Arvid Henriksson (1615 skrivet Arffed Hendersson, 1616 skrivet Arfvied   Hindersson), finns nämnd på gården 1614 tillsammans med hustru ("i sonkona"  till Henrik Simonsson) och uppges såsom innehavare av gården från 1616 och framåt. -Arvid Henriksson är gift med Walborg. Första gången vi stöter på Walborg vid namn är 1634, då hon uppges bo hos sonen, ryttarbonden Erich Arfwedsson. (7)

V Erik Arvidsson, ryttarbonde i Trotby, Kimito. Av mantalslängden att döma dör han 1664, men hemmanet bär ännu längre tid därefter hans namn. (8) - I en rulla 1625 över Gustaf Horns kompani uppges Erich Arfwedsson såsom skriven till Trotby. (9) 1629 omtalas han i urkunderna, såsom John Gardberg påvisat, som den ryttarbonde från Trotby som tillsammans med sin granne, kornetten David Sigfridsson (1648 adlad Gyllenbögel) för hela socknens ryttarbönders talan och utverkar hos Nils Bielke att kronan tryggar ryttarfriheten genom att betala hemmanens ordinarie ränta till Oxenstierna. Omkring 1630 inköper han ett harnesk, som före det har tilhört löjtnnanten Påvel Hansson Juusten, sonson till biskop Paul Juusten, och som efter Påvels död en kort tid har bevarats i Kimito kyrka. Köpet låter oss förmoda att Erik Arvidsson är rätt välsituerad, ty om också den årliga kostnaden för en ryttare avdrogs från hemmanets skatt var det vid denna tid endast förmögna bönder som kunde uppfylla de krav som ställdes på ryttarens utrustning: en väl sadlad häst, ett skottfritt harnesk, 2 pistoler, 1 karbin, värja, livgördel och svärdtaska (Gardberg). (10) 1634 heter det om honom att han "rijder sielf" och 166o: "Erich Arfwedsson hafwer rijdhett slejf för sitt hus och sedhan hans mågh uthi säx åhrs tijder för mantal 1." (11)

Vi kan av källorna sluta oss till att Erik Arvidsson i början av 162o-talet övertar hemgården i Trotby. Urkunderna låter oss förstå att han är en betrodd man i sin hembygd. 1635 uppges han såsom en av sexmännen, d.v.s. de sex män som hjälpte länsmannen att övervaka ordningen i socknen. Som sexman är han också i januari samma år med om att bestyrka socknens boskapslängd. I detta sammanhang får vi se hur hans bomärke såg ut (se vignetten på pärrnen). 1649 är han kyrkvärd, men har sannolikt varit det redan 1641. 1 denna egenskap får han 1649 i uppdrag att ersätta de takspån med nya som brunnit vid ett blixtnedslag i kyrkan." (12)

Erik Arvidsson är gift med Margareta Mattsdotter, d. 1672, och har med henne två barn. (13)

VI  Barn, ordningsföljden okänd:

Walborg                                                                                                                          Matts Eriksson (Ersson) (Tab. 6).

Tab.6

VI Matts (Mattias.) Eriksson (Ersson), ryttarbonde i Trotby, Kimito. När han är född vet vi inte, men han dör 13.9. 1691 i Trotby. Han blir student och är 1641-44 inskriven såsom studerande vid Åbo Akademi under namnet Matthias Erici Hagman. Den 19 juni sistnämnda år tar han sitt "testimonium för resa", men vart han reser vet vi inte.   (14)

Kanske är han tvungen avbryta studierna för att rida för hemmanet, i vilket fall han kan antas vara identisk med den sventjänare Matts Ersson som år 1658 uppges rida för Erik Arvidssons hemman i Trotby. Han har då varit med om Karl X Gustavs krig i Polen och Danmark och deltagit i det ryktbara tåget över Stora Bälts och Lilla Bälts sviktande isar den härda vintern 1658. Av Åbo läns rytteri återstod efter det fälttåget endast 23 ryttare. Bland dem nämns Matts Ersson frän Trotby. Såsom J. T. Lappalainen nyligen utrett, var det ännu under Karl X Gustavs tid inte ovanligt, att familjemedlemmar red för ryttarhemmanen. (15)

Efter fadern Erik Arvidssons död 1664 och under Matts Erikssons frånvaro frän hemgärden sköts den under en följd år av "Matts Erssons, studentens moder, hustru Margareta",. Men hemmanet heter under denna tid uttryckligen Matts Erssons ryttarhemman. Modern dör i början av 1670talet "utmgl.. o. döff"(utmärglad och döv), varefter "Matts Erssons folk" har hand om hemmanet några år, tills han själv 1676 infinner sig på garden och installerar sig med hustru, dräng och piga. (16) Vi kan lätt föreställa oss att det blir ett hårt och dyrbart arbete för honom att få hemmanet i skick igen efter hans långa bortavaro. För att möjliggöra det ser han sig också tvungen att för en tid pantsätta det mot 260 daler kopparmynt till arrendatorn Simon Nilsson i Koustar 1678-79. Då panten 1683 blir uppbjuden vid tinget, betecknas hemmanet som bördsrättshemman - "men war nu ingen som der emot något klander giorde". (17)

Liksom fadern gör Matts Eriksson sig känd för rättrådighet och plikttrohet och lyckas tydligen också reda upp den ekonomiska situationen, ty hos Gardberg kan vi läsa om honom följande: "Ett erkännande för trogen flit och rättrådighet i tjänsten gavs vid sommartinget 1686 åt välförständig Mattias Ersson i Trotby, som i sin ungdom hade studerat vid Åbo Akademi och 'en god erfarenhet uti bokliga konster och i Sveriges lag sig förvärvat'. Han belönades med att 'som uti Sverige i häradsrätterna är öfligit` förordnas till 'en domare uti denna häradsrätt'." Det kan ha sitt intresse att erfara vilka uppgifter som tillkom Matts Ersson i denna egenskap. Enligt Gardberg "ålade man honoin 'att höra efter nämndemännernes om rättegångssakerne förde discurser och betänkande, vilkes suffragia (röster), meningar och omröstningar han skall sammanhämta och med försiktighet uti rätten föreställa och häradshövdingen därom tillkännagiva, på det att god ordning uti stillhet i rätten vara måtte och all oblocution (motsägelse) och infallande uti vars annans tal samt sorl därigenom rnätte betagas'. Dessutom skulle han tillse att nämndernännen kommo nyktra tillstädes i rätt tid samt att de sutto på sina platser och icke 'för fäfänge ärender skull löpa ut, som somlige pläga göra'. Om oskick yppades vid tinget, så skulle Mattias underrätta häradshövdingen därom" (18)  Titeln häradsdomare hade hittills tillkommit lagläsarna, inen blev vid denna tid en hederstitel för den främste i nämnden.

Karl XI:s rusthällsinrättning var genomförd 1695 och gården i fråga betecknas såsom rusthåll i Matts Eriksson namn 1695-1712. (19) Att döma av mantalslängden är det änkan Kerstin Emilia som står för det största delen av denna tid. 1705 och 1706 uppges Östergärd såsom gårdens namn. (20)

Matts Eriksson är gift med Kerstin Emilia Johansdotter, f. c. 1662, död i Trotby 2.2. 1744 vid 82  års ålder. Makarna har av allt att döma fyra barn.

Tab. 7.

VII   Johan Mattsson Troberg är född i Trotby, av allt att döma i november 1679. -- 29.12.1705 gifter han sig i Kimito med Maria Birckman (Biörkman) och uppger då namnet Troberg. Maria är född c. 1686 och dör i Tjuda (se nedan) 4.1. 1754, 67 år gammal i "bukref". Var Maria är hemma får vi inte veta, men vi vågar kanske anta att hon är släkt med klockaren Johan Claesson Biörkman i Kimito, som 26.12. 1722 får en dotter Stina. (22)  - Aktenskapet mellan Johan Troberg och Maria Birckman blir kortvarigt.  (23) Johan dör tidigt, när vet vi ej exakt, då det saknas dödslangder för Kimito 1702-1719. Möjligen dör han i pesten, som 1710 härjar i Trotby (24) eller står hans död i samband med kriget och den ryska ockupationen av Finland. (25) Det heter om förhållandena i Kimito år 1713 att endast "orklösa gubbar och änkor med små odugliga pojkar fanns kvar." (26)

Efter Johan Trobergs död gifter Maria Birckman (Biörkman) om sig antagligen c. 1717 med Nils Procopaeus (27) som genom gifterålet blir rusthållare på Trotby Östergård och är det under hela 1720-talet till sin död 16.7.1731. Med Procopaeus får Maria fyra barn och bor kvar på gården till 1734, då hon 19.11. 1734 gifter om sig för andra gången, denna gång med rusthållaren i Tjuda Nils Mattsson Hamberg, som blivit änkling 1727, di hans första hustru Lisa Williamsdotter Hohenhausen dött.
Med Maria Birckman har Johan Troberg ett barn.

VIII Barn:

Kerstin (Kristina Helena) Johansdotter f. c. 1707 (Tab. 8).

Tab. 8.

VIII   Kerstin (Kristina Helena) Johansdotter Troberg. f.c. 1707, d. 10.4. 1785 på Trotby Östergård, 77 år gammal. 5.11.1729 gifter hon sig med Pär (Petter, Pehr) Hnasson från Lillvik i Kimito, tydligen bondson från Lillvik Västergård. (28) Pär Hansson är född c. 1696 och dör 12.6. 1749 som rusthållare på Trotby Östergård, 53 år gammal i "hållstygn". --Efter det att Kerstins mor Maria Biörkman såsom änka efter Procopaeus ingått sitt tredje äktenskap med rusthållaren Nils Mattsson Hamberg i Tjuda och flyttat dit med sina barn (jfr ovan tab. 7), övertar Kerstin och Pär Östergård och han blir rusthållare där c. 1734. Efter mannens död 1749 är det änkan Kerstin som ett antal år framåt bär ansvaret för rusthållet. (29)   --Pär Hansson och Kerstin har fyra barn.

IX Barn:

1. Maria Pärsdotter, f. 16.9.1730 på Trotby Östergård, vigd 14.9. 1746 vid Matts Ersson, som vid vigseln betecknas såsom rusthållare från Förby, Bjärnå socken. Några år efter svärfaderns död övertar Matts Ersson en tredjedel av Östergårds rusthåll, medan huvuddelen stannar i Johan Pehrsson Trobergs (se Tab. 9) och dennes efterkommandes besittning.  (30) Enligt Kimito kyrkobok kallar sig Matts Ersson Förström, senare Forsström.

2. Johan Pehrsson, f. 12.9. 1734 på Trotby Östergård (Tab.9).

3. Pehr, f. 3.8.1738 på Trotby Östergård, d. 16.9. 1743.

4. Henrik, f.13.2. 1742.

 

Tab. 9.

IX Johan Pehrsson Troberg, rusthållare på Trotby Östergård, f. 12.9.1734 på Trotby Östergård, d. 26.7.1819 "av ålderssvaghet". Det är att märka att Johan Pehrsson tar namnet Troberg efter moderns släkt och sålunda för kontinuiteten vidare. Efter det att vid medlet av 1700-talet en viss uppdelning av rusthållet ägt rum (jfr ovan tab. 8), som vid den tiden varit kronorusthåll (se förordet), skatteköper Johan Pehrsson sin andel (2/3) för 22 rdr 45 sh. banko 1.4. 1795. Några år tidigare har svågern Matts Ersson skatteköpt sin andel på 1/3.

Johan Pehrsson är gift med bonddottern Stina (Kerson, Christina) Isaacsdotter Lindström från Påvalsby Norrgård. Vigseln äger rum på Påvalsby Norrgård 20.9. 1767.

 

X  Barn:

1. Helena, f. 7.8 1768 på Trotby Östergård, d. 6.12. 1841 av ålderdom på Mainiemi. Hon är gift 1)  5.7. 1791 med Carl Claesson, f. 11.6. 1767, rusthållarson från Smedaböle, sedemera ägare till Mainiemi säteri, d. 18.12. 1797.   2) 19.12. 1798 med Gabriel Söderholm, f. 2.1. 1771, rusthållarson från Pargas Pyhänsuu. (31)

2. Frederica, f. 2.6. 1770 i Trotby.

3. Lovisa, f. 23.11. 1771 i Trotby.

4. Israel. f. 17.3. 1774 på Trotby Östergård (Tab. 10).

Tab. 10

X   Israel Troberg, rusthållare för 2/3 av Trotby Östergårds rusthåll, f. 17.3. 1774 på Trotby Östergård, d. 2.3. 1855 av "ålderssvaghet". Israel Troberg gifter sig två gånger: 1) med bonddottern Maria Helena Skogberg från Trotby Nedergård, f. 1780, d. 20.11. 1809, 29 år gammal. Vigseln äger rum 4.3. 1798. Med henne får han sju barn. 2) med pigan Maria Johansdotter. Vigseln äger rum på Trotby Östergård 18.8. 1816. Med henne får han åtta barn.

XI Barn:

1. Maria Charlotta, f. 17.6. 1798 på Trotby Östergård. Hon flyttar till Karuna 1814, 0gift (till Päisterpää  gård).

2. Efraim, f. 13.2. 1800 på Trotby Östergård (Tab.14).

3. Gustava Wilhelmina, f. 8.11. 1801 på Trotby Östergård. Hon flyttar såsom ogift till Sagu 1816.

4. Gustaf Adolf (Gustaf), f. 28.10.. 1803 på Trotby Östergård, blir rusthållare efter fadern (Tab. 11).

5. Ulrica Sophia, f. 30.9. 1805 på Trotby Östergård.Hon flyttar såsom ogift till Halikko 1842.

6. Lovisa Carolina, f. 11.11. 1807 på Trotby Östergård, d. 28.5. 1886. Hon gifter sig 19.12. 1858 med skräddaren Carl Wilhelm Enberg på Thorsböle Norrgård, f. 20.8. 1805 i Kimito, d. 29.10. 1880: om honom finns anteckningen "bräcklig".

7. Johanna Fredrica, f. 6.11. 1809, d. samma år.

8. Henric oä. (tvill.), f. 6.7. 1815, d. kort därefter av "okänd orsak".

9. Maria od. (tvill.), f. 6.7. 1815, d. kort därefter av "okänd orsak".

10. Maria, f. 27.6. 1816 på Trotby Östergård, d. 4.3. 1901. Hon gifter sig 14.3. 1852 med Trotby Ostergård-Uppgård-torparen Karl August Gustafsson, f. 31.12. 1831 i Kimito, d. 21.3. 19I5.

11. Erica, f. 29.12. 1817 på Trotby Östergård, d. 1828.

12. Israel (Israelsson), f. 8.9. 1819 på Trotby Östergård, d. 27.1. 1875. Bonde på Påvalsby Uppgård. Vid hösttinget 1863 blir han fälld för "brännvinsutminutering och oloflig forsling", men målet blir av HK M:t återförvisat till häradsrätten och vid vårtinget 1867 blir han frikänd; han svär sig fri. (32) - Israel (Israelsson) Troberg vigs i Påvalsby 20.4. 1845 vid bonddottern Erica Wilhielmina Isaacsdotter, f. 1827, dotter till Isak Pettersson och Sofia (enligt mantalslängd 1856).

13.    Eva Sophia, f. 27.8. 1823 (tvill.) på Trotby Östergård,     d. 8.11.1825.

14.    Erica, f. 27.8. 1823 (tvill.) på Trotby Östergård, d. vid späd ålder.

15.    Fredrica, f. 20.9. 1825 på Trotby Östergård, d. följande år.

Tab. 11.

XI Gustaf Adolf (Gustaf) Troberg, rusthållare för 2/3 av Trotby Östergårds rusthåll, f. 28.10. 1803 på Trotby Östergard, d. 2.12. 1884. Han är gift med Maria Ericsdotter, f. 2.6. 1802 i Kimito, d. 18.11. 1893, dotter till bonden i Norrsundvik Östergård Eric Ericsson och hans hustru Lena Simonsdotter. De bor kvar pA Trotby Östergård såsom sytningsfolk till sin död, vilket innebär att släkten Troberg dör ut på gården med Maria Ericsdotter Troberg år 1893..

XII Barn:

1. August Wilhelm, f. 30.12. 1831 på Trotby Öster-
gård, d. följande år.    

2. Gustaf Adolf, f. 24.10.1833 på Trotby Östergård, död där som ogift 7.6. 1858.

3. Carolina Charlotta, f. 4.2. 1835 på Trotby Östergård, utflyttar såsom ogift till Tammela 1854.

4.  Edla Sofia (tvill.), f. 2.2. 1837 pA Trotby Östergård. Hon utflyttar till Helsingfors 1876, återinflyttar därifrån samma år, men uflyttar sedan till Åbo 1882. Hon gifter sig med muraren Frans Fredrik Hildén från Åbo 18.2. 1882.

5. Maria Ulrica (tvill.), f. 2.2. 1837 på Trotby Öster-
gård. Hon utflyttar såsom ogift till Tarnmela 1857.

6. Carl Israel, rusthållare på Trotby Östergard efter  fadern, t.f. klockare, f. 16.12. 1838 på Trotby Östergård (Tab. 12).

7.  Emma Lovisa, f. 26.8. 1839 på Trotby Östergård. Hon utflyttar till Åbo 1864 och gifter sig 8.3. 1864  med sjömannen Gustaf Adolf Lönnqvist från  Åbo.

8.    Helena Ottiliana, f. 28.4. 1842 på Trotby Östergård, d. samma år.

9.    Johan Leander (Jan), f. .22.8, 1844 på Trotby Östergård, utflyttar såsom ogift till Åbo 1864.

Tab. 12.

XII Carl Israel Troberg, den siste rusthållaren av släkten Troberg på Trotby Östergård, f. 16.12. 1838 pa Trotby Östergård, d. 9.10. 1904 på Trotby Nedergård, Stenkulla, tydligen hos sin son, sjökaptenen Petter Wilhelm Troberg, som diå bor där (Tab. 13). I Kimito kyrkobok 1873-1882 är Carl Israel Troberg skriven på 2/3 av Trotby Östergårds rusthåll såsom rusthållare, t.f. klockare, sexman, med tillIägget att han bor i Åbo med sin familj. Mantalslängden för Trotby Östergård 1880 betecknar honom såsom "förre landthandlaren". I Kimito kyrkobok 1883-1892 är han och hans familj upptagna såsom bosatta. på Trotby Västergård och han själv betecknad enbart såsom t.f. klockare. Vid samma tid uppges Gustaf Jansson såsom ägare till rusthållet.
Carl Israel Troberg gifter sig tre gånger: 1) År 1860 med Erika Isaksdotter från Norrlångvik Södergård, f. 14.9. 1838 i Kimito, d. 20.11. 1868. Med henne får han fyra barn. 2) År 1869 med Erika Wilhelmina Lindblom, f. 26.10. 1851 i Kimito, d. 11.6. 1882. Med henne får han sju barn. 3) År 1891 med Johanna Lotta Strömberg, f. 26.11.1849 i Kimito, d. 12.9. 1932 i Lillvik. Med henne får han ett barn.

 

XIII Barn:

1. Karl Gustaf Immanuel, f. 28.4. 1861 Kimito, d.vid späd ålder.

2. Karl Johan, f. 18.8. 1862 i Kimito, flyttar såsom ogift 1884 till Helsingfors.

3. Emma Erika, f. 12.11. 1864 i Kimito, d. 7.2. 1991 såsom ogift.

4. Petter Wilhelm, sjökapten, f 29.6. 1867 i Kimito (tab. 13).

5. Anton Ernfrid, f. 27.11 1870 i Kimito, d. vid späd ålder.

6. Lennort Alarik, f. 13.4. 1872 i Kimito, d. såsom Ogift 19.12. 1893.

7. Hugo Eliel, f. 14.5. 1874 i Kimito, flyttar såsom ogift 1895 till Åbo.

8. Konrad Israel, f. 11.12. 1875 i Kimito, d. såsom ogift 9.12. 1993.

9. Irene Ingeborg, f. 29.3. 1877 i Kimito, flyttar såsom ogift 1894 till Mäntsälä och återinflyttar från Helsingfors till Kimito 1900. Vistas i Sverige, Stockholm. Dödförklarad av häradstinget i Kimito l I.12. 1972 med f astställt dödsdatum 1. l . 1973.

10. Adelaide Charlotta, f. 14.1. 1879 i Kimito, flyttar såsom ogift till Salo-Uskela 1895.

11. Paul Gideon, f. 23.5. 1881 i Kimito, d. vid späd å1der.


12.    Signe Charlotta, f. 9.5. 1893 i Kimito, d. följande år.

Tab. 13.

XIII Petter Wilhelm Troberg, sjökapten, bosatt på Trotby Nedergård, Stenkulla, f. .29.6. 1867 i Kimito, d. 17.5. 1908. Han gifter sig 1900 med Augusta Ingeborg Engblom, f. 18.6. 1867 i Kimito, d. 4.7. 1912,  dotter till drängfogden i Skarpböle Karl Henrik Engblom och hans hustru Johanna Gustava Brusk.

XIV Barn:

1. Sven Wilhelm (Bill), f. 31.3. 1901 i Kimito, vistas i Amerika, Brooklyn, till år 1973, flyttar till Nagu 1973, d. 20.7. 1974.

2.Gösta Gabriel, f. 20.11. 1902 i Kimito, f lyttar 1912 till Åbo, senare till Nagu, där han dör 21.10. 1977.

3. Kurt Alfons, f. 8.12.1903 i Kimito, flyttar såsom ogift 1930 till Kyrkslätt.

4. Svea Ingeborg, f. 21.6. 1905 i Kimito, flyttar såsom ogift 1930 till Korpo, d. 21.4. 1977. Gift med folksskolläraren Runar Alfred Danielsson, Korpo.

5. Göta Johanna, f, 7.11. 1906 i Kimito, d. föjande år.

6. Osvald Mikael, f. 16.10. 1908 i Kimito, d. följande år.

Tab. 14.

XI Efraim Troberg, f. 13.2. 1800 på Trotby Östergård, d. 23.8. 1859, bor en tid såsom fosterbarn (33) hos sin faster Helena Troberg på Mainiemi säteri (se tabl. 9). Genom giftermål 8.10. 1826 med rusthållardottern Stina Greta (Christina Margareta) Ericsdotter från Kuggböle, Kimito, blir han strandtorpare i Kuggböle. Stina Troberg är född 4.7. 1808 i Löfböle som dotter till bonden Eric Abrahamsson och Lena Mattsdotter och dör 27.2. 1891 i Kuggböle.

XII Barn:

1. Maria Charlotta, f. 6.3. 1827 i Kuggböle, d. 3.4. 1923, gift 21.10. 1850 med drängen på Skogsböle rusthåll Herman Söderström, f. 10.7. 1825 i Karuna, d. 8.5. 1885.

2. Carl Gustaf, f. 18.12. 1828 i Kuggböle, flyttar till Helsingfors såsom ogift 1846.

3. Erica Charlotta, f. 11.4. 1831 i Kuggböle, d. vid späd ålder.

4. Herman Ludvig, f. 3.3. 1832, d. vid späd ålder.

5. Herman Ludvig, lots, f. 17.2. 1834 i Kuggböle (Tab. 15).

6. Johan Edvard, sjöman, f. 30.8. 1838 i Kuggböle,d. 27.3. 1915. Gift. med Emilia Silvius från Jockis.

7. Emma Erica, f. 10.5. 1842 i Kuggböle (Tab. 18).

8.  August Malachias, f. 5.Il. 1844 i Kuggböle, d. 1.
   11. 1863 såsom dräng på Kuggböle säteri , "drunknat",   ogift.

9.  Otto Efraim, sjöman, farmare i Gwelo, Rhodesia, f. 9.4. 1847 i Kuggböle (Tab. 19).

10.    Edla Lovisa, f. 3.12. 1848 i Kuggöle, d. följande år.

II FÖRGRENING TILL ÅBO

GENEALOGISKA ANTECKNINGAR

(f orts.)

Tab. 15.

XII Herman Ludvig Troberg, lots, Åbo, f. 17.2. 1834 i Kuggböle, d. 5.10. 1875 i Åbo i blodförgiftning. Han är gift med Fredrika Wilhelmina Broberg från Brokärr Östergård i Kimito, f. 20.9.1827 i Kimito, d. 22.5. 1918 i Åbo.

XIII Barn:  

1. Fredrik Herman, verkmästare, ing., f. 6.5. 1862 i Åbo (Tab. 16).

2. August Alfred, övermaskinmästare, fabrikör, f. 8.1. 1865 i Åbo (Tab. 17).

3.Emilia Wilhelmina, f. 28.5. 1868 i Åbo, d. 24.2. 1953 i Åbo. I yngre dagar verkar hon som bokförerska vid firman Harald Färdig, Åbo, men ägnar sig senare helt åt sin gård vid Allegatan 7 i Åbo. I nekrologen över henne säges att hon "med stor omsorg och skicklighet skött sina värv". Den slutar med orden: "Sin rikaste gärning har fröken Troberg dock utfört som en av Åbo Svenska Församlings trognaste och mest aktiva medlemmar. Särskilt har Åbo svenska diakoniförening, där fröken Troberg verkade som styrelsemedlem alltsedan föreningen år 1936 grundades, fått åtnjuta hennes stöd och varma intresse. Och föreningens huvudsträvan, upprättandet av ettåilderdomshem inom församlingen har av ehnne understötts på ett sällsport sätt, icke minst i ekonomiskt avseende. Likaså har församlingens fattiga kommit i åtnjutande av fröken Trobergs givmildhet" (34)  Sin gård testamenterade hon till Åbo Svenska församling med tanke på ett farmtida åldersomshem. Församlingen sålde gården till Åbo stad, som kort därefter rev byggnaderna i anslutning till den nya stadsplanen.

Tab. 16.

XIII Fredrik Herman Troberg, verkmästare, ing., Åbo, f. 6.5. 1862 i Åbo, d. 11.11. 1914 i Åbo. Efter att alltsedan ungdomen ha varit anstäIld vid AB W:m Crichton i Åbo inköper han 1912 Tammisto egendom pA Hirvensalo utanför Åbo men avlider två år senare. Han gifter sig 1912 med Lilly Regina Chorlotta Witte, hernma från Tuckum i Kurland, f. 15.1. 1885, d. 20.12.1968 i Helsingfors.

XIV Barn:

1.  Brita Regina, student, chefssekreterare vid Hufvudstadsbladet, f. 3.7.1914 i Åbo.

Tab. 17.

XIII August Alfred Troberg, övermaskinmästare, fabrikör, Åbo, f. 8.1. 1865 i Åbo, d. 16.11. 1938 i Åbo. Efter praktik i Tyskland och anställning hos AB W:m Crichton i Åbo tjänstgör han ett antal år som verkmästare vid Tammerfors klädesfabrik, tills han 1908 startar ett eget företag, en benmjölsfabrik, i Parola. 1919 drar han sig tillbaka från all yrkesverksamhet och slår sig ner som villaägare i Pahaniemi utanför Åbo. Med Lydia Wilhelmina Solin, f. 2.8. 1970 i Tammerfors, d. 30.9. 1951 i Tammerfors, har han ett barn.

XIV Barn:

1. Elisabeth Solin, f. 8.1. 1908 i Tammerfors, föreståndarinna för Finlaysons fabriksförsäjning,Tammerfors.

Tab. 18.

XII Emma Erica Troberg, f. 10.5. 1842 i Kuggböle, d.1913 i Åbo. Hon gifter sig 1872 med glasmästaren Wilhelm Weini i Åbo, f. 1841, d. 1925 i Åbo, mellan åren 1880-1909 ägare till den bekanta s.k. Quenselska gården i Åbo mellan. Slottsgatan och Västra Strandgatan, där Apoteksmuseet numera är inrymt.

XIII Barn:

1. Aina Maria Weini, f. 21.12. 1875 i Åbo, d. 1936 i Åbo, gift 1902 med schweiziske konsuln Alexander Baltis, Åbo, f. 1.1 1869 i Aadorf, kantonen Thurgau, Schweiz, d. 1932 i Åbo.

XIV Barn:

1.    Margaretha Babette Baltis, f. 24.7. 1904 i Åbo, gift 1923 med ekon.dr. Pehr Henrik Johannes Molin, Åbo, f. 9.4. 1961 i Tammerfors.

XIII

2. Matha Emilia Weini, f. 13.9. 1877 i Åbo, d. 1948 i Helsingfors, gift 1898 med apotekaren Birger Wegelius, Åbo. Frånskild.

XIV Barn:

1.    Thure Birger Wegelius, kemist, f. 30.4. 1899 i Åbo, d. 1922 i New York. Ogift.

2.    Ingeborg Wegelius, sekreterare vid Franska ambassaden i Helsingfors, f. 10.6. 1902 i Åbo, d. 1973 i Helsingfors. Gift 1) 1938 med affärsmannen Ernst Julius Cronwall, Helsingfors, änka 1942. 2) 1953 med affärsmannen Björn Knut Schalien, Helsingfors.

3. Wilhelm Wegelius, dipl.ekon., anställd vid tullverket 1925-1947, sedan innehavare av egen revisionsbyrå i Riihimäki. F. 4.2. 1904 i Åbo, d. 1963 i Helsingfors. Ogift.

Tab.  19.

XII Otto Efraim Troberg, sjöman, sedemera farmare i Gwelo, Rhodesia, är född i Kuggböle 9.4. 1847. År 1876 är han mönstrad på barkskeppet Dagmar (kapten Ekqvist) (35) som han emellertid pa hösten samma år lämnar i Swansea kir ett amerikanskt fartyg. (36) Under de följande fjorton åren hörs ingenting av honom, men från 1890 framåt finns brev bevarade,  (37)   av vilka framgår att han anslutit sig till de europeiska kolonister som i slutet av 80-talet slagit sig ner i Matabelelandet (senare en del av Rhodesia) på initiativ av British South African Company Under ledning av den kände L. S.Jameson, Cecil Rhodes' vän och meddarbetare.

Otto Troberg hör sålunda till de första vita kolonisterna i denna del av Afrika. Under namnet Otto Berry etablerar han sig som boskapsfarmare och grundar "Finland Farm" nära Gwelo. År 1896 deltar han sex månader i strider,förorsakade av den krigiska Matabelestammens uppror mot kolonisterna (38)  (en konflikt, vid vars biläggande Cecil Rhodes gjorde en ryktbar insats). Femton år senare, den 21.8. 1911, blir han mördad av en inföding ur Mashonastammen, som tidigarc varit i hans tjänst och som vill komma åt hans pengar. Infödingen häktas och blir efter rannsakning dömd att hängas. (39)

Anledningen till Otto Trobergs emigration har varit en plötslig schism mellan honom och hans hustru Maria,  (40)  men av korrespondensen framgår att makarna försonas 1890 och att Otto Berry försöker övertala hustru och son att ansluta sig till honom i Rhodesia. Han erbjuder sig att skicka respengar, vilket han också är förmögen att göra, ty efter hans död visar det sig, att han. ekonomiskt klarat sig rätt väl och sonen får motta ett arv. Men för hustrun, som är klen till häsan, och också för sonen är Afrika alltför avIägset för att de skulle ta risken att göra den långa resan.

Efter makamas försoning sänder Otto pengar hem till hustru och barn och deltar tydligen också ekonomiskt i sonens utbildning. Hustrun har försörjt sig och sonen på att ha skolbarn inkvarterade i Åbo. (41) Enligt vittnesbörd av en person som kände Maria Troberg väl var hon en klok och vaken, varmt religiös kvinna, som trots ett enkelt ursprung hade en betydande beläsenhet . (42)

Otto Troberg flyttar till Åbo 1873 och gifter sig samma år med Maria Lovisa Forsman, f. 4.3. 1843 i Åbo, d. 19.6. 1908 i Åbo.

XIII Barn:

1.   Johan Karl Otto (John), dekorationsmålare, milarmästare, f.'28.1.   1874 i Åbo (Tab. 20).

Tab. 20.

XIII Johan Karl Otto (John) Troberg, dekorationsmålare, målarmästare, Åbo, är född i Åbo 28.1. 1874 och dör 10.12. 1923 i Åbo. Efter att av ekonomiska.skäl ha avbrutit sin skolging vid Svenska Reallyceum i Åbo utbildar han sig till dekorationsmålare vid Tekniska skolan i Stockholm och deltar i slutet av 1890-talet i kyrkorestaureringar i Sverige: Arboga och Danderyds kyrkor. Efter återkornsten till hemlandet år 1900  är han en tid anställd såsom dekorationsmålare hos målarmästaren Isak Elg i Abo, men startar 1901 egen målerifirma, som han förestår till 1922. 1913 företar han en längre tids studieresa till Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike, England och Italien. Åren 1907-22 är han ordförande i Finska målarmastarföbundets Åbo-avdelning.

Från 1922 till kort före sin död verkar han som chef förCentralfängelsets i Åbo arbetsbyrå. Genom sin vänskap sedan ungdomen med Nino Runeberg kornmer han i kontakt med den teosofiska rörelsen och grundar den teosofiska logen Aura i Åbo, såsom vars ordförande han under en längre tid verkar. -"john Troberg var", säges i en minnesruna,"skicklig i sitt yrke, han var en upplyst och kunskapsrik man, en spirituell och varmhjärtad förespråkare för alla ideella värden .... ,en med djupa kulturinstinkter och kulturintressen begåvad person.," (43)

John Troberg gifter sig 18.11. 1900 med Ida Josefina Ohlsén från Västervik, Sverige, f. 21.8. 1878 i Västervik, d. 16.8.1954 i Åbo. - Om Ida Troberg kan sägas, att hon var en till sin natur livlig och gladlynt människa, samtidigt begåvad med en själfull charm, som gjorde henne älskad av alla som kom i beröring med henne. Sina sista år tillbragte hon på "Hemmet" i Åbo, där en samtida efter hennes död skriver om henne: "Hon var för mig en upplevelse var gång jag var i tillfälle att råka henne. Hennes fina ljuvliga väsen kornmer jag sent att glömma." (44)

XIV Barn:

1. Eero, fotograf, f. 8.10. 1901 i Åbo (Tab. 21).

2. Bö1ge, Dr.ing., chefsmetallurg, f. 29.11. 1902 i Åbo (Tab. 23).

3.Vasthi, fil.mag., lektor i tyska vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, f. 8.10. 1909 i Åbo. Åren 1928-30 tjänstgör hon som skandinavisk korrespondent vid urfirman Breitmeyer-Robert & Co. i La Chaux-de-Fonds, Schweiz, blir fil.mag. vid Åbo Akademi 1937 och lektor vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1946. Åren 1955-1957 är hon lektor i tyska och franska vid Svenska Klassiska Lyceum i Åbo. - Sedan 27.12.1937 gift med prof. Sven Olof Gustav Lindman, Åbo, f. 19.8. 1910 i Helsingfors.

XV Barn:



1.Kerstin Margareta Lindman, London, f. 30.5. 1939 i Åbo, M. A. (Univ. of Wash.), kand. hum. (Åbo Akademi), litteraturkritiker, författare, freelancemedarbetare i olika tidningar och tidskrifter samt i Sveriges radio under författarnamnet Kerstin Lindman-Strafford. - Gift. 15.6. 1963 i London med Peter Meyrick Orrell Strafford, B.A. (Cambridge, England), journalist vid The Times, London, f. 3.6. 1936 i Hove, England.

XVI Barn:

1.    Patrick James Lindman Strafford, f. 12.5. 1966 i Paris,skolelev.

2.    Stephen John Peter Strafford, f. 6.5. 1969 i Bryssel, skolelev.

Tab. 2 1.

XIV Eero Troberg, fotograf,. Helsingfors, f. 8.10. 1901 i Åbo, d. 26.11. 1965 i Helsingfors. Han besöker ritskolan i Åbo och utbildar sig först till kemigraf vid Åbo Underrättelsers tryckeri, varefter han verkar på detta område dels vid denna tidning, dels vid Uusi Aura fram till 1930. Därefter tjdästgör han som fotograf och kemigraf vid tidningarna Kaleva i Uleåborg (1930-37) och Aamulehti i Tammer fors (1937-41). Sistnämnda år går han helt över till foto grafbanan och anställs först såsom reklam- och affischfotograf vid Suomi-Filmi (1941-48), men startar 1948 eget f6retag, som han driver till sin död 1965.

Eero Troberg gör sig känd som en skicklig fotograf, flitigt anlitad av varuhus såsom Stockmann. Oy Ab och Sokos samt förlaget Otava, Suomen Kuvalehti, Wäinö Aaltonen, arkitekten, prof. Aarne Ervi o.a. För sina förtjänster tilldelas han två gånger Kameraseuras vandringspris och får 1949 medalj vid en internationell fotografisk utställning i Belgien. - Under Vinterkriget och Fortsättningskriget verkar han såsom reporter och fotograf vid fronten. Hans militärpass nämner namnen Suomussalmi, Tolvajärvi, Taipale, Karelska näset med D 18 och Fjärrkarelen med AK IV. -Redan 1918 har han som frivillig tillhört Nylands Dragoner. Eero Troberg gifter sig 1927 i Oldenburg, Niedersachsen, med Martha Elisabeth Süss från Freiberg i Sachsen, f. 26.8. 1902 i Freiberg.

XV Barn:

1. Eva Birgitta, student, kontorist, anställd vid Helsingfors stads tekniska verk, f. 20.1. 1931 i Uleåborg. Gift 1953 med Urpo Antero Korho, arbetsstudieman, f. 14.11. 1921 i Riihimäki.

XVI Barn:

i. Pirjo Liisa Irmeli Korho, student, med.stud.vid Helsingfors Univ. f. 24.6. 1956 i Helsingfors.

XV       

2.    KIaus Plekka, avd.chef.,f. 14.10. 1943 i Helsingfors (Tab. 22).

Tab. 22.

XV Klous Pekka Troberg, student, merkonom, avd. chef vid Kaukomarkkinat, Helsingfors, f. 14.10. 1943 i Helsingfors. Gift 1966 med Annaliisa Etholén, textilkonstnärinna, f. 4.7. 1943 i Helsingfors.

XVI Barn:

!. Tommi, f. 15.7. 1969 i Helsingfors, skolelev.

2. Anna, f. 7.9. 1971 i Helsingfors.

Tab. 23.

XIV Bölge Troberg, Dr.ing., chefsmetallurg, konsult,

Trollhättan, Sverige, f. 29.11. 1902 i Åbo. 1925 blir han dipl.ingenjör vid Åbo Akademi och 1933 doktoringenjör vid Tekniska högskolan i Dresden. Åren 1926-31 är   han anställd såsom driftsingenjör vid Finska Elektrokemiska Ab. och 1933-48 vid Oy. Vuoksenniska Ab., Vuoksenniska smälltverk, därav i niio år som överingenjör. År 1948
kommer han som forskningsingenjör till Wargöns Ab i Wargö, Sverige, där han tjänstgör till 1953, varefter han blir platschef vid Wargöns Trollhätteverk i Trollhättan och från 1963 chefsmetallurg  vid Wargöns Ab. Efter pensioneringen 1967 verkar han som konsult  vid Airco Alloys (f.d. Wargöns Ab.), Gullspångs Elektrokemiska A.B. och Haldor Topsoe A.S. Bland hans förtoendeuppdrag kan nämnas att han på 1940-talet varit examinatör i metallurgi vid Åbo Akademi.

Bölge Troberg gifter sig 26.12. 1934 i Helsingfors med Gunborg Augusta Lybeck, fil.mag., lärovcrksadjunkt i Trollhättan, f. 6. 11 . 1906 i Åbo.

XV Barn:

1.Gunilla,fil.mag., gymnasieadjunkt i Lysekil, Sverige, f.30.5. 1936 i Helsingfors.

2. Jan Göran, student, bedrivit studier vid Chalmers Tekniska Högskola, kontorschef i Göteborg, bosatt i Romelanda, f. 14.8. 1938 i Helsingfors. Han är gift med Birgit Johansson, byggnadsing,´., fil. mag., f. 17.12 1941 i Borås.

3. Barbro Marianne, leg. sjukgymnast, med.kand., f- 24.5. 1942 i Helsingfors. Gift med Kent Olof Sloberg, tandläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, f. 19.3. 1942 i Trollhättan.

XVI Barn:

1. Anna Katrina Sloberg, f. 4.4. 1967 i Umeå, skolelev.

2. Maria Agneta Sloberg, f. 12.10. 1969 i Vänersborg, skolelev.

NOTER

1. Genealogiska Samfundets i Finland avskrifter av kyrkoböckerna (Bjärnå, Finby). Uppgifterna i Helge Granberg & Birger Häggblom, Finby sockens historia (1968), s. 37, ger inte förstahandskällor.

2. John Gardberg, Tidsåldrar och öden intill år 1721 (Kimito-bygdens historia utgiven av Gabriel Nikander 1:1, 1944), ss. 17, 66; Generalregistret över bosättningen i Finland (Kimito och Kyrkosundsskär) (i det följande förkortat GRK), (RA) ss. 36-37 (1540-1559); Bebyggelsen i. Finland på 1560-talet, Byförteckningarna (Helsingin Yliopiston Historian laitoksen julkaisuja N:o 4, 1973), s. 70.

3. Gardberg, a.a., ss.. 283 f., 290 f.; Halikko dombok 1683,  73 (RA); W.G. Lagus, Anteckningar om finska adelns gods och ätter (186o), s. 101; jordeböcker för Halikko härad 1830 och 1855 (ÅL).

4.  Gardberg, a.a., SS 286, 290, 298; Enligt Gardberg hade alla rusthåll i Kimito s.k. augmentshemman. Trotby Östergård hade i början av 1700talet fyra: ett i Högmo, två  i Villkärr och ett i Högsår.

5. GRK 1540-1559, 1560-1579 (RA).

6. GRK 1560-1579, 1580-1599, 1600--1609 (RA); Jordebok 1607 för  Halikko härad, ibid. 1615-17(RA).

7. GRK 1600-1619, 1634-1653 (RA).

8. GRK 1654-1673; Gardberg, a.a., s. 291.

9. -Rulla opå Öfwersten wellborne Herr Gustaf Horns Compagnie (RA N:o 1854).

10.  Gardberg, a.a., ss. 213, 283, 286; Sigrid Nikula, Kyrkorna och deras skrud (Kimitobygdens historia utgiven av Gabriel Nikander I:i 1944) s. 335.    

11.  GRK 1634-1653, 1654-1673 (RA).

12. Gardberg, a.a., s. 246; Sigrid Nikula, a.a., S. 330.

13. GRK 1654-1673 (RA).

14. Gardberg, a.a., s. 121 och not 9, S. 388.

15. Gardberg, a.a., ss. 288, 291; Jussi T. Lappalainen, Elämää suomen sotaväessä Kaarle X Kustaan aikana (1975), s. 175.

16.  Mantalslängder för Trotby 1665, 1671 (RA); GRK 1654-1673, 1674-1693 (RA).

17.  Jfr ovan not .3.

18. Gardberg, a.a., s. 121, 123 f.

19.  Gardberg, a.a., S. 298.

20. Mantalslängderna 1700-1708 anger hustru Kerstin Emilia såsom huvudman på gården, jordebböckerna åtminstone 1704-1712 likaså (RA).

21 Enligt Bjärnå kyrkobok. Denna gren av släkten Troberg lever kvar i Bastböle än i dag och har också varit mycket livskraftig i Förby och Pettu. Vi finner inom den ättlingar såsom Are Waerland (alias Paul Fager från Ekenäs), Petter Forsström och vissångerskan Matilda (Tilda) Troberg i Pettu (Jfr Otto Andersson, Tre finlandssvenska vissångerskor, Budkavlen XLII, 1963); Bjärnå och Finby kyrkoböcker. jfr även not 30.

22. I Bjärnå kyrkobok finner vi vid samma tid dragonerna Lars och Petter Biörckman i Aisböle, också de kanske av samma familj.

23. 1707-1708 uppger mantalslängden för Trotby Östergård hustru Kerstin Emilia, Johan och Matts söner, Maria sonahustru; 1710 nämns Johan Mattsson, Maria hustru, Kerstin dotter. Mantalslängder saknas för Aren 1709, 1711-12, (1713 skadad, oläslig), 1714-19 (RA). jfr även not 20.

24. Gardberg, a.a., s. 305.

25.  Enligt Granberg & Häggblorn, a.a., s. 37, skulle Johan Troberg ha dött 1715. jfr not 1.

26.  Gardberg, a.a., s. 283.

27. Vigsellängder för Kimito saknas 1715-1718; 1718 får Maria sitt första barn med Procopaeus. (Kimito kyrkobok).

28.  Lillvik Västergård innehas vid sekelskiftet 1600-I700 av Hans Henrichsson (med hustru Maria; jfr namnskicket i förordet) och åtminstone från 1712 framåt av Hans Hansson (Mantalslängder för Lillvik från denna tid; Kimito kyrkobok, födda 1705, 1712, 1715, 1723; GRK 1694-1713, RA).

29.  Mantalslängder saknas för 1732-1733 och 1735-1737. Jordeboken 1732 upptar Maria, änka, och mantalslängden 1734 likaså Maria som huvudman för hemmanet (Petter nämns såsom måg), men vid Johan Pehrsson Trobergs födelse 12.9. 1734 anges fadern Pär Hansson som dragonhållare (Kimito kyrkobok) och i mantalslängden 1738 kallas han rusthållare (RA). Se även mantalslängderna. för 1750-1755 (RA).

30.  Uppgifterna. i Axel Bergholm, Sukukirja I, s. 459, samt i Ove Stenroth, Länsman i Kimito på 1700-talet (Genos 1965), ss. 53 och 121, om innehavet av Trotby Östergård är felaktiga. Se t.ex. mantalslängder för 1755 och 1761 samt rusttjänstlängden i verifikationsboken för 1771, RA.
Likaså är uppgiften hos Bergholm om Matts Eriksson Forsströms föräldrar felaktig. Hans föräldrar var inte torparen Erik Andersson i Lövås och dennes hustru Maria Claesdotter. Kimito kyrkobok uppger Matts Ersson vid vigseln 14.9-1746 med Maria Pärsdotter (Troberg) såsom rusthållarson från Förby, Bjärnå socken. Han är uppenbarligen född i Förby 25.1. 1721 såsom son till Erik Johansson och Anna Andersdotter (Bjärnå kyrkobok). Hans farfar är tydligen den Johan, som jordeboken 1722 upptar såsom rusthållare på Forby Övergård. Vid tiden för Matts Erssons giftermål 1746 är hans far enligt jordeboken rusthållare där (Jordebocker 1722, 1745, 1946, ÅL). Mantalslängden för Förby Övergård 1745 upptar rusthållaren Erik Johansson, hans hustru Anna samt sönerna Johan och Matts ÅL).

31.  Medd. av dipl.ing. Nils Holmberg, Helsingfors.

32.  Uppgift ur Kimito kyrkobok.

33. Uppgift ur Kimito kyrkobok.

34.  Åbo Underrättelser, 27.2. 1953.

35. Barkskeppet Dagmar, 235,9 Iäster, längd 147,1 sv. fot, byggt i Bjärnå 1874. Nämnt i Åbo 1874-1888. Ursprungligt rederi C. C. Wirén m.fl. Åbo. SåIdes havererat till Söderhamn, Sverige. (Medd. av prof. Sven Andersson, Åbo).

36.  Otto Troberg--Maria Troberg, Bordeaux 17.9. 1876, Swansea 10.10. 1876 (l förf.:s ägo).

37. John Troberg -- Otto Troberg, Åbo 21.10. 1890; Otto Troberg --Jolhn Troberg, Gwelo 13.10. 1897, Gwelo 15.11. 1897, Gwelo 12.5. 1899 (l förf.:s ägo).

38.  Otto Troberg --John Troberg, Gwelo 13.10. 1897, Gwelo 15.11. 1897 (l förf.:s ägo). Det vanliga synes ha varit att de europeiska nybyggarna i dessa trakter blev boskapsfarmare. jfr The New Encyclopedia Britannica (1974), VOI. is, art. Rhodesia, s. 819.

39. Uppgifter om Otto Trobergs levnadsförhöllanden samt detaljer i samband med hans död ges i brev av hans testamentsexekutor W.I. Boggie i firman Boggie & Co., Gwelo, till John Troberg 13.4.1912, 16.11. 1912, 17.12. 1912 (l förf.:s ägo). Boggie talar om "your respectable father who was an old friend of mine".

40.  jfr ovan not 36.

41. John Troberg - -Otto Troberg, åbo 21.10. 18go (l förf.:s ägo).

42.  Medd. till förf. på 1940-talet av ing. Emil Jansson, Åbo.

43 Turun Sanomat, 11.12. 1923.

44 Auda Armfelt, Rauhalinna, 17.8. 1954 till förf. (I förf.:s ägo).

KÄLL- OCH LITTERATURFORTECKNING

A. Arkivalier

Riksarkivet

Genealogiska Samfundets avskrifter av kyrkoböckerna för Kimito, Bjärnå och Finby.

Generalregistret över bosättningen i Finland (Kimito och Kyrkosundsskär). (l noterna förkortat GRK).

Halikko dombok 1683.

Jordeböcker för Halikko härad.

Mantalslängder för Halikko härad.

Rulla över Gustaf Horns kompani 1625 (i RA Nr. 1854). Rusttjänstlängder för Åbo och Björneborgs län 1771. "Verificationer" 1674 (RA Nr. 7328).

Landsarkivet i Åbo

Jordeböcker f6r Halikko härad.

Mantalslängder för Halikko härad.

Kimito församling

Kyrkobböcker efter 1850.

Åbo ev. luth. församlingars centralregister Kyrkoböcker.

I privat ägo

familjebrev i förf.:s ägo.

B. Litteratur

Bebyggelsen i Finland på 1560-talet, Byförteckningarna. Helsingin
    Yliopiston Historian laitoksen julkaisuja N: 04 (1973).
Bergholm, Axel, Sukukirja l (1901).
The New Encyclopedia Britannica (1974), VOI. 15, art. Rhodes, Cecil o. art. Rhodesia; ibid. Vol. 17, art. Southern Africa, History of.

Gardberg, John, Tidsåldrar och öden intill år 1721 (Kimitobygdens historia utgiven av Gabriel Nikander I:i 1944).

Granberg, Helge & Häggblom, Birger, Finby sockens historia (1968).

Lagus, W. G., Anteckningar om finska adelns gods och ätter (1860)

Lappalainen, Jussi T., Elämää Suomen sotaväessä Kaarle X Kustaan
aikana (1975).

Nikula, Sigrid, Kyrkorna och deras skrud (Kimitobygdens historia utgiven av Gabriel Nikander I:i, 1944).

Stenroth, Ove, Länsmän i Kimito på 1700-talet (Genos 1965).

Turun Sanomat 1923.

Åbo Underrättelser 1914, 1953.

FÖRKORTNINGAR

GRK =Generalregistret över bosättningen i Finland
    (Kimito och Kyrkosundsskär).
RA    Riksarkivet.
ÅABS =Åbo Akademis bildsamlingar.
AASHM =   Sjöhistoriska museet, Åbo Akademi.
ÅL    =Landsarkivet i Åbo.

Denna sida är konstruerad av Gunnel Troberg Senast uppdaterad 2001-12-22