PETER CASSIRER

Startsida

ANALYS AV PÄR LAGERKVISTS NOVELL
"EN HJÄLTES DÖD"
(Onda sagor 1924)

DEL 1:

"Varför ska vi läsa det här?"
Innehållet

 



All art is at once surface and symbol. Those who go beneath the surface do so at their peril.
(Oscar Wilde)

 

1) I en stad där man aldrig tyckte sig få nog med förlustelser hade ett konsortium engagerat en man som skulle balansera på huvudet uppe på kyrkspiran och därefter falla ner och slå ihjäl sig. (2) Han skulle ha 500,000 för att han gjorde det. (3) Man intresserade sig livligt i alla samhällslager, alla kretsar för detta företag, biljetterna revs bort på några dar och man talade inte om annat. (4) Alla fann att det var mycket djärvt gjort. (5) Men man fick ju också tänka på att priset var därefter. (6) Det var nog lagom angenämt att falla ner och slå ihjäl sig, och därtill från en sådan höjd. (7) Men det måste ju också medges att betalningen tagits till rikligt. (8) Konsortiet som ordnat alltsammans hade verkligen inte sparat sig på något sätt och
man kunde vara stolt att i staden kunnat bildas ett sådant.

(9) Naturligtvis fästes uppmärksamheten också i hög grad på den man som åtagit sig att utföra saken. (10) Tidningarnas intervjuare kastade sig över honom med brinnande iver, ty det var blott några få dagar tills uppvisningen skulle ske. (11) Han tog mot dem välvilligt i sin dubblett på stadens förnämsta hotell. (12) Tja, för mig är det hela en affär, sade han. (13) Man har erbjudit mig den summan som ni känner, och jag har accepterat anbudet. (14) Det är alltsammans. (15) Men tycker ni då inte det är obehagligt att ni skall behöva sätta livet till? (16) Man förstår ju att det är nödvändigt, ty annars vore det ju ingen särskild sensation och konsortiet kunde inte betala så som de gjort, men för er personligen kan det då inte vara behagligt. (17) Nej, det har ni nog rätt i och jag har också själv tänkt därpå. (18) Men vad får man inte göra för pengarna.

(19) På grundval av dessa uttalanden skrevs i tidningarna långa artiklar om den dittills okände mannen, om hans förflutna, hans åsikter, hans ställning till olika problem i tiden, hans karaktär och privatperson. (20) Hans porträtt fanns i var tidning man öppnade. (21) Det visade en kraftig ung man, särskilt märkvärdig såg han inte ut, men käck och frisk, med ett energiskt, öppet ansikte, en typisk representant för den bästa ungdomen i tiden, viljebetonad och sund. (22) Det studerades på alla kaféer, medan man beredde sig till sensationen som skulle komma. (23) Man fann det inte illa, en sympatisk ung man, kvinnorna tyckte han var härlig. (24) Somliga som hade mer förstånd ryckte på axlarna: smart gjort, sade de. (25) Ett var likväl alla ense om, hur fantastisk och egendomlig denna idé var och att något sådant som detta inte skulle kunnat förekomma annat än i vår märkliga tid med dess hets och intensitet och dess förmåga att offra allt. (26) Och man var överens om att konsortiet var värt allt beröm för att det inte dragit sig för några kostnader då det gällt att få till stånd något dylikt och verkligen ge staden tillfälle bevittna ett sådant skådespel. (27) Det skulle väl visserligen få sina utgifter täckta genom de dyra biljettpriserna, men det stod risken iallafall.

(28) Så kom äntligen den stora dagen. (29) Trakten kring kyrkan var
packad med folk. (30 ) Spänningen var oerhörd. (31) Alla höll andan, uppjagade till det yttersta i väntan på det som skulle ske.
(32 ) Och mannen föll ner, det var snart gjort. (33) Mänskorna ryste, så reste man sig och gav sig på väg hem. (34) På sätt och vis kände man en viss besvikelse. (35) Det hade ju varit storslaget, men iallafall. (36) Han hade ju ändå bara slagit ihjäl sig. (37) Nog var det dyrt betalt för något som likväl var så enkelt. (38) Fruktansvärt massakrerad hade han visst blivit, men vad glädje var det med det? (39) En förhoppningsfull ungdom offrad på det viset. (40) Man
gick missbelåten hemåt, damerna spände upp parasollerna för solen. (41) Nej, att ställa till med sådana rysligheter skulle då egentligen vara förbjudet. (42) Vem kunde ha nöje av det? (43) När man tänkte rätt efter var det ju upprörande alltsammans.


1. Varför stilanalys?
"Varför ska vi läsa det här?" är en fråga som säkert inte är obekant för vare sig lärare eller elever; "Varför ska vi plocka sönder den här texten, det förstör ju bara upplevelsen av den?" en annan, lika känd och ibland framförd också från lärarhåll. Meningen med den här beskrivningen av Pär Lagerkvists novell En hjältes död är att ge mitt svar på de frågorna svar som jag hoppas kan ha giltighet också för andra.
Jag har valt den här texten främst därför att jag anser den vara något av det förnämligaste i vår litteratur. Urvalsprincipen är inte ovanlig: våra litterära antologier för skolbruk är uppbyggda huvudsakligen enligt den principen, även om man nuförtiden inkluderar texter också av andra skäl.
Min första uppgift anser jag således vara att redogöra för varför jag tycker denna text är så bra. Detta är emellertid ingalunda lätt. Värderingar har under senare år undvikits i stilistisk vetenskap en i och för sig föklarlig och rimlig reaktion mot sådana textbeskrivningar där värdeomdömen fällts generöst och kategoriskt utan angivande av bedömningskriterier och utan att man har konkretiserat vad det är i texten (eller textavsnittet) som gör den värdefull eller mindervärdig. Inte sällan har man citerat en passus och utbrustit i ett eller annat värdeomdöme. Sådana framställningar har snarare haft en övertalande än övertygande funktion. För den som trots demonstrationen förhållit sig kallsinnig har den knappast varit av något större värde. Följden har blivit att man sökt undvika värderingar och överhuvud sökt ge stilistiken en mer handfast form. I fullt förståelig opposition mot s k impressionistisk och subjektiv stilistisk har man sökt göra stilistiken objektiv och verifierbar. För att uppnå den önskade objektiviteten har man bl a avhållit sig från resonemang kring värdering och i missriktat vetenskapligt nit avstått från att överhuvudtaget diskutera värdekriterier1.
Men om man till analysföremål väljer en text av kvalitativa skäl är det tämligen orimligt att tänka sig att man skulle kunna bortse från kvalitetsfaktorn under arbetet med analysen och i själva stilbeskrivningen. Sannolikt kommer man just att koncentrera sig på de stildrag som man mer eller mindre medvetet anser bidra till textens karaktär och därigenom dess kvalitet. I själva verket kommer värderingarna att styra undersökningen även om detta döljs mer eller mindre väl bakom objektiva (och därigenom pseudo-objektiva) resonemang. Vad vi därför i stället bör göra är att öppet redovisa de kriterier som ligger till grund för vår värdering så att man kan ta ställning till dem och acceptera eller förkasta dem. Stilanalysens syfte är också att påvisa vilka värderingar texten kan sägas ge uttryck för en viktig faktor inte minst i en stilundersökning på icke-fiktivt material.

De olika stildrag som vi kan påvisa måste vidare sättas i relation till texten som helhet, vilket innebär att vi uppställer hypoteser om vad de fyller för funktion och vilken deras effekt är. (Dessa sista krav är högt ställda; vi bör ha rätt att diskutera ett stildrag utan att fördenskull alltid kunna precisera dess funktion och verkan!)2.
Bakom termen skönlitteratur ligger väl bl a föreställningen att läsningen ska vara lustbetonad. Många söker sig till skönlitteraturen för att finna avkoppling, och en myckenhet litteratur sörjer för sådan, från serier och kiosklitteratur till underhållningsläsning med högre prestige. Det finns emellertid också litteratur som inte verkar som avkoppling utan snarare som påkoppling, som öppnar våra ögon för människan och samhället och vidgar vår referensram och förståelse av vår egen verklighet. Enligt mina värderingskriterier når den litteratur högst som förmår fängsla genom sin form samtidigt som den omstrukturerar vår världsbild. Den följande beskrivningen avser att visa att En hjältes död hör till denna litteratur, vilket således är mitt svar på frågan varför vi bör läsa den.
Det finns högklassiga litterära alster som talar direkt och öppet till oss, men det finns också sådana i vilket budskapet är dolt, ligger implicit och outtalat i eller under texten där man som det brukar heta måste "läsa mellan raderna". Texter med denna egenskap måste analyseras för att kunna interpreteras. En hjältes död hör som jag också ska försöka visa i det följande till den gruppen, vilket gör en analys inte bara befogad utan nödvändig.


2. En hjältes död. Innehållet.
"Vad glädje var det med det?". En otränad, eller "naiv", läsare och därmed menas den som läser en text bara för intrigens eller handlingens skull3 får sannolikt inte ut så förfärligt mycket av En hjältes död. Förmodligen upplever han en besvikelse liknande den som stadsborna själva känner efter "hjältens" död: vad glädje var det med det? Den naive läsaren besvarar sannolikt frågan "Vad handlar texten om?" med "Någon faller ner från ett kyrktorn". Kanske finner han också arrangemanget förbryllande: mannen ifråga är faktiskt engagerad för att slå ihjäl sig det är ju ganska underligt.
Inte fullt lika underligt förefaller väl i förstone skälet därtill: "hjälten" får bra betalt, en halv miljon. Men, för att ännu en gång citera stadsborna i novellen, vad glädje är det med det? Han själv kan ju inte njuta av dessa pengar och ingenstans i texten finns en antydan om att de skulle komma t ex hans familj eller någon annan tillgodo. Men detta kommenteras inte i texten ingen verkar vara förvånad över arrangemanget, ingen ifrågasätter handlingens meningsfullhet, inte ens berättaren/författaren. Det verkar vara något som inte stämmer här; texten avviker från vårt mönster för redogörelser för händelser som verkligen ägt rum eller kunde tänkas äga rum. Texten ger knappast någon vettig mening i en "naiv" läsning det finns anledning anta att den har en djupare mening, en annan dimension. Låt oss därför se om vi kan ge ett bättre svar på frågan om textens innebörd genom att se den ur en annan synvinkel.
En hjältes död handlar givetvis på ett plan om mannen som balanserar på en kyrkspira och sedan faller ner och slår ihjäl sig, men den handlar uppenbarligen också och framför allt om något annat: Vad är det egentligen för ett samhälle handlingen utspelas i? Var har människorna där för ideal? Jag tror att de frågorna för oss till textens centrala innehåll.

"Viljebetonad och sund". Författaren har meddelat att händelsen utspelas i en stad "där man aldrig tyckte sig kunna få nog med förlustelser", och det hela utspelas "i vår märkliga tid med dess hets och intensitet och dess förmåga att offra allt". Det manliga idealet förefaller representeras av "hjälten" han är kraftig, käck och frisk med ett energiskt, öppet ansikte; han är viljebetonad och sund en "typisk representant för den bästa ungdomen i tiden".
Men hur stämmer detta ideal med "hjältens" handlingssätt. Vad är det för sunt i att kasta sig ner från en kyrkspira för 500 000? Och vad är det för en ideologi som dyrkar det käcka, friska, sunda, energiska och viljebetonade men finner nöje i sådana "förlustelser" som texten skildrar?

"Det som skulle ske". När novellen publicerades, 1924, växte sig ideologier starka som just hyllade det viljebetonade och "sunda" men som kom att leda till än osundare och absurdare företeelser än de som skildras i texten: fascismen och nazismen. "Den bästa ungdomen i tiden" började på tjugotalet att marschera i bruna och svarta skjortor och bekände sig till våldet och kraften som ideal. Det ligger nära till hands att se idealbilden i En hjältes död i ljuset av den våg av fascism och nazism som vid tiden för novellens tillkomst gjorde landvinningar i allt vidare kretsar.
Man kan väl fördenskull knappast påstå att Pär Lagerkvist i sin novell skulle ha förutsett "det som skulle ske", men man kan se En hjältes död som tecken på att han på ett tidigt stadium insåg vilket vanvett sådan ideologier kan leda till.

"Priset var därefter". Har nu budskapet i En hjältes död endast historiskt intresse eller har novellen aktualitet också i dag? På den senare delen av frågan måste vi nog dessvärre svara ja. Bortsett från fascism och nazism är långtifrån utplånade och att verkningarna av deras storhetstid fortfarande är mycket påtagliga (och sannolikt kommer att vara det allt framgent), finns i texten andra aspekter som är lika aktuella som någonsin. Vår oförmåga att leva oss in i andra människors problem och vår likgiltighet för frågor som inte direkt berör oss själva förefaller inte ha minskat. Pseudohändelser intresserar oss mer än de faktiska, reella, som vi borde ta ståndpunkt till och reagera på med handling.
Ekonomiska motiv spelar en stor roll i novellen: det är ju för de 500 000 som "hjälten" faller ner och slår ihjäl sig: det talas om konsortiets vinst (som står i proportion till dess risk). Sådana ekonomiska faktorer är lika aktuella i vårt samhälle som i det som beskrivs i texten, och man kan se novellen som kritisk belysning av ett system som är detsamma i dag som då den skrevs.
Det raffinerade i novellen är emellertid att denna kritik inte någonstans sägs rent ut. Lagerkvist ger en till synes helt neutral framställning och uttrycker ingenstans sin attityd till det berättade. Därigenom tvingar han läsaren att själv utifrån sin tolkning av stadsbornas beteende och reflexioner dra sina egna slutsatser. Denna teknik som kanske är textens mest betydelsefulla stilfaktor aktiverar således läsaren och gör texten engagerande.

 

DEL 2 | DEL 3 | DEL 4

 

 

 

Startsida